annaingeborg

Bara efter tre veckor känner man redan hur man har utvecklats. Utvecklats på många sätt, inte bara språket. Jag har blivit så mycket starkare.
Det som är det bästa med att vara en utytesstudent och lämna allt hemma i tio månader är att man börjar uppskatta allt man har hemma så otroligt mycket.
Innan var allt man hade hemma en tråkig vardag, man gick till skolan, kom hem och pluggade osv. Man var trött på det, man ville bara bort, testa nya grejer.
Skolan var en plåga och det kändes underbart att få flytta hemifrån om två år.

Nu.. när jag varit borta från min familj, mitt hem, min säng, mina kompisar, min skola och mitt plugg i tre veckor börjar man uppskatta den vardagen man hade otroligt mycket.
Jag saknar min tråkiga vardag, jag saknar att bråka med mamma och pappa, jag saknar att bara sitta och kolla på tv och tycka att dagen bara runnit förbi.

Jag saknar till och med att plugga till ett matteprov och att åka buss till skolan.
Jag saknar det på ett "bra" sätt och ser fram emot att komma tillbaka till det. Efter tre veckor här har jag förstått att jag behövde usa, jag behövde ett år ifrån mina föraldrar och ifrån min tråkiga vardag för att verkligen förstå hur bra jag har det. Vilket underbart land jag lever i och vilken underbar familj jag har.
Jag behövde det här.

Så alla ni där hemma, fundera över hur bra ni faktiskt har det. Hur skönt det är att bara ha en helt normal vardag. Hur tryggt det är att ha en mamma och en pappa, en vän och en skola att gå till.

Den här resan kommer hjälpa mig så mycket.
Den har redan hjälpt mig att förstå så mycket.
PUSS och en extra puss till mina underbara föräldrar idag.