Fall
Nu är hösten här på riktigt i Montana.
igår natt snöade det och kvällarna blir bara kallare och kallare.
Det känns bra. Det känns bra att året går framåt, det är jobbigt när allting bara står still.
Idag skypade jag med mamma och pappa för första gången. Till min förvånan grät jag inte, det kändes också väldigt bra. Skönt att se dem.
Men en sak jag märker är att så fort man inte gör något börjar man sakta längta hem, så idag när jag jag och Terry är ensamma hemma är det lite jobbigt. Men jag har sysselsatt mig med att sitta ute och läsa, gosa på ruby och träna cheers. Vill man så går det!!
puss
